(Scroll down for English)
Mitt namn är Christopher och jag bor i Sverige – det mest ”feminina” landet i världen. Jämställdheten ligger till grund för vårt samhälle. Den går tillbaka till en gammal oskriven kod som kallas Jantelagen – vilken innebär att ingen individ ska tro att den, på något sätt, är mer än någon annan.
Jag konverterade till SDH-kyrkan som en analytisk utredare, från en jämlik skandinavisk kultur, med en traditionell kristen tro och meden klarspråkigt uppriktig personlighet. Anledningen till att jag först kom i kontakt med Kyrkan var precis därför att jag är nyfiken och frågvis, en bokstavlig ”undersökare” – en faktasökande och tänkande person.
Tiden innan jag konverterade blev jag uppmuntrad att ställa frågor, att söka kunskap och att undersöka. Men, efter mitt dop antogs det att jag skulle sluta med mina frågor. Istället fick jag veta att “när våra ledare har talat är tänkandet gjort”.
Men …
När jag förväntas behandla svarta, i dag, som medlemmar gjorde i 1950-talets USA måste jag säga nej! Tänkandet är inte gjort.
När jag förväntas behandla homosexuella, i dag, som medlemmar gjorde i 1950-talets USA måste jag säga nej! Tänkandet är inte gjort.
När jag förväntas behandla kvinnor, i dag, som medlemmar gjorde i 1950-talets USA måste säga nej! Tänkandet är inte gjort.
När jag förväntas tro att Guds eviga perspektiv står i perfekt korrelation till de värderingar man höll i 1950-talets USA – när våranuvarande högsta ledare växte upp – måste jag säga nej! Tänkandet är inte gjort.
Vår Gud är större och starkare än så. Vår Kyrka kan bli större och starkare än så.
Prästvigda kvinnor kommer att göra vår kyrka större och starkare, mer Kristuslik, kärleksfull, attraktiv, intressant, ödmjuk, förståelse,inkluderande och välkomnande. Detta skulle i sin tur få fler människor att vilja konvertera och färre medlemmar att lämna vår kyrka, så som prästvigningen av svarta tidigare gjort.
Vi har en Profet och kontinuerlig uppenbarelse; vi borde ligga i förändringens framkant. Vi borde vara progressiva! Att vår kyrkahänger med i en föränderlig tid är inte avfälligt, det är viktigt. Att vår kyrka, generellt sett, verkar släpa 30 år efter samhällets normer är inte trosfrämjande.
Vi har alla två föräldrar, och vår himmelske Moder har också en röst. Om vi bara vågar lyssna kommer vi alla att dra stor nytta.
I våra skrifter finner vi kvinnor i olika prästerliga befattningar: Febe, diakon; Junia, apostel; Debora, profet. Efter “återställandet av allt”ordinerades kvinnor, åter, till prästadömet, både av Joseph Smith och av Brigham Young. Så, varför försvann den återställdaprästvigningen av kvinnor ännu en gång?
Naturligtvis anser jag att kvinnor ska prästvigas!
I live in Sweden – the most feminist country in the world. Equality is the basis of society here, going back to an old unwritten code called the law of Jante, which means that no one is better than anyone else.
I am a convert coming into the LDS Church as an analytical investigator, from an egalitarian Scandinavian culture, with a traditional Christian faith and a blunt, honest personality. I first encountered the Church because I was curious and had questions; a literal investigator, a fact-seeking and analytical individual.
At the time before my conversion I was encouraged to ask questions, to seek knowledge and to investigate. But, once I was baptized I was not supposed to ask anymore. Instead, I was informed that ”when the brethren have spoken the thinking is done”.
However…
When I am constrained to treat blacks, today, as members did in the 1950s U.S.A. I must say no! The thinking is not done.
When I am constrained to treat gays, today, as members did in the 1950s U.S.A. I must say no! The thinking is not done.
When I am constrained to treat women, today, as members did in the 1950s U.S.A. I must say no! The thinking is not done.
When I am constrained to believe that God’s eternal perspective correlates perfectly with the views of the 1950s U.S.A. – when our current leaders grew up – I must say no! The thinking is not done!
Our God is bigger and stronger than that. Our Church should be bigger and stronger than that.
Ordained women will make our Church bigger and stronger, more Christlike, loving, attractive, interesting, humble, understanding, inclusive and welcoming. This would, in turn, draw more people to join our Church and keep more members from leaving our Church, just as the ordination of blacks did in our past.
We have apProphet and continuous revelation; we should lead; we should be progressive! That our Church keep up with current time is not apostasy, it is essential. That our Church seems to be 30 years behind the norms of society in large is not faith promoting.
We all have two parents, and our Heavenly Mother also has a voice, too. If we just dare to listen we would all benefit greatly.
In our scriptures we find women in various priestly positions: Phebe, a deacon; Junia, an apostle; Debora, a prophet. After “the restoration of all things” women were ordained to the priesthood both by Joseph Smith and Brigham Young. So, why did the (restored) ordination of women go astray… again?
Of course I believe that women should be ordained!